Kategori: Nyheter

Det har framkommit på senare tid att ordspråket ”Sådan husse, sådan hund” är mer sant än vi skulle kunna tro. Detta påstående gäller exempelvis stressnivåerna på hunden – man har kunnat konstatera att om hundens ägare är stressad ökar också hundens stress. Genom att ha studerat hundars kortisolnivåer samtidigt som deras ägare, har följande upptäckt gjorts: ägarens stress smittar av sig på hunden.

Kortisolutsöndring avslöjar fenomenet
När en individ blir uppjagad, arg eller stressad utsöndras ämnet kortisol i kroppen. Kortisol är namnet på stresshormonet som cirkulerar runt i blodet och som sedan kan synas på pälsen. För övrigt man kortisolnivån mätas i håret, både hos hund och människa. Vissa hundar får även något som kallas för stressmjäll. Om en påtaglig stress sker under lång tid kan hunden likaväl som människan känna av det på en kronisk nivå.

Studien som skämtsamt motsäger sig ordspråket ”Man ska inte döma hunden efter håren” har också visat att den tydliga stressnivån förknippad med ägarens mående är starkare på vintern. Dock är det viktigt att understryka att det stressbetingade samspelet mellan hund och ägare gäller året runt under alla säsonger. På vintern är det dock än viktigare att sysselsätta hunden genom motion och olika uppdrag. En anledning till ökad stressnivå under vintern kan också vara att vi människor känner av depressioner och ångest mer under den kalla, mörka årstiden – något som därmed också märks av på hunden.

Neuroticism eller emotionell instabilitet den högsta riskfaktorn

Tydligast i studien när det gällde att mäta stress på ägare och hund, var när man undersökte hundägare med neuroticism eller emotionell instabilitet som det heter på enklare svenska. Detta tillstånd präglas av ångestattacker, humörsvängningar, aggressivitet och nedstämdhet. Hundar som lever med dessa människor brukar själva anamma de olika beteenden och bli oroliga varelser. Men orsaken kan också vara att denna typ av person ofta söker sig mer till sina husdjur för tröst och involverar dem på så vis mer när de mår dåligt.

Empatiska varelser
Hunden sägs vara människans bästa vän, och de är ofta väldigt lojala och trogna djur. Deras sinnesstämning speglar vår egen eftersom de känner stor empati gentemot ägaren. Detta är värt att tänka på om du har hund. Om du själv känner dig stressad – läs om hur du kan lugna din hund med olika metoder och på så vis även själv komma ner i varv.

Det är svårt att inte häpna över forskningens förmåga att göra det omöjliga. Den här gången är det människans bästa vän, hunden, som spelat huvudrollen i vad man tror är världens första rekonstruktion av ett husdjur. Ett hundansikte hos en 4000 år gammal hund har rekonstruerats av forskare i Skottland.

Cuween Hill Chambered Cairn – Orkney

Den gravplats där hunden hittades kallas för Cuween Hill Chambered Cairn och ligger på Orkney-öarna, norr om Skottlands östra kust. Året var 1901 som arkeologer fann en stor neolitisk grav bestående av ett tjugotal hundrester samt benrester från människor. Hundarna som tros ha levt för över 4000 år sedan togs så om hand och förvarades på det Kungliga universitetet för veterinärstudier i Edinburgh på Skotland.

Ett forskningsteam vid samma skotska universitet valde så att för en tid sedan undersöka närmare en av hundarnas ursprung och utseende. Forskarna valde att utgå från samma metod som används vid rekonstruktioner av historiska människorester. Först togs en 3D-utskrift fram av teamet bestående av forskare och rättsmedicinska studenter. En av gruppens rättsmedicinska konstnärer, Amy Thornton, skapade därefter en verklig modell av hundens rester. På samma sätt som en rekonstruktion av en död människa görs kunde sedan hundens huvud muskler, hår och hud rekonstrueras.

Intressanta upptäckter

Forskarna kunde under arbetets gång konstatera att hunden hade tydliga drag med den europeiska gråvargen. Hunden som hade ett tydligt vargliknande utseende tros ha haft en höjd i jämförelse med en stor collie. Det framkom även att hunden haft en betydande symbolisk roll under den yngre stenåldern. Hunden hade redan vid den tidpunkten en roll som husdjur inom de simpla hushållen. Mycket tyder på att den tränades till att vakta och forskningsstudierna kunde också visa att Orkney-hunden användes som fårhund.

Få människor från samma tidperiod har hittills kunnat rekonstruerats av forskare. Det innebär i sin tur att den här historiska rekonstruktionen av Orkney-hunden är en viktig milstolpe. En av fördelarna med forskarnas rekonstruktion av resterna från hundgraven är att det gör det lättare att relatera till människorna på den tiden. Det har gett forskarna nya bevis för hur människor levde och verkade. Orkneys rika efterlämningar i form av monument kan också till viss del förklaras närmare utifrån ansiktsrekonstruktionen av stenåldershunden.